Jag brudig?

För några månader sen poängterade en person i min närhet att jag är sjukt brudig. Detta tyckte jag absolut inte klaffade med min bild av mig själv så jag sa att jag absolut inte var det utan jag var ändå ganska grabbig. Ju mer jag tänker på det och ju mer jag pratar med denna person går det upp för mig att jag gått från att vara ganska ointresserad av kläder, skor, väskor, smink etc. och totalt okänslig till att tycka att allt med yta är det bästa som finns och jag gråter nog varje dag. Jag grät i X-factor när första killen sjöng för jag tyckte det var så fint, han var 14 år och sjöng fantastiskt. Jag kan meddela att det hade aldrig 20-åriga Bella gråit åt, hon skulle tyckt det var skittöntigt. Det kan vara så att mitt umgänge mest består av piffiga, skitsnygga tjejkompisar som fått mig över till den mer brudiga sidan, jag kanske alltid haft det i mig men nu blommar det ut på riktigt.


Igår poängterade samma person även detta igen för att jag satt och pratade om skor i flera minuter och tyckte jag hade den mest skeva självbilden någonsin och då slog det mig att jag är kvar i "Bella 14 år". Dags att skrota den personen nu kanske. Så med detta inlägg säger jag hej då till tjejen med "tjocka lår" som tycker hon är lite grabbig och hälsar tjejen som älskar doftljus, rosa och gråter för hon blir rörd välkommen.

Jag skulle visa med bilder att jag inte var så brudig förr men jag tar tillbaka det , dessa bilder är såååååå pinsamma att lägga ut och egentligen vet jag inte varför jag gör det men varsågoda, skratta på!