Snart är det inte vi hela tiden

Jag har lite smått ångest inför dagen då jag och Tanja ska separera. Då vi inte längre ska vara sambos. Vi har bott ihop i snart 10 månader och jag kan inte tänka mig hur det kommer kännas när vi säger hej då på Arlanda, då Tanja åker hem till Hallsta och jag åker hem till Söderköping. Jag byter ut min bästa vän som sambo mot att bo med mor och far. Det är tur att vi har lägenheter nära varandra i Linköping för jag kommer annars känna mig tom. Min andra hälft kommer vara långt i från mig. Jag kan inte knacka på hennes rum 2 meter bort och undra om vi ska hänga och kolla Gossip Girl.

Under dessa 10 månader har jag och Tanja bråkat en enda gång och detta var på fyllan och kan knappt räknas vi har dessutom hunnit växa ihop. Vi är som samma människa. Om man ska ha med mig och göra får man Tanja på köpet.